För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvÀrdera en IT-investering dÄ denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv Àr det viktigt att vÀlja den investering som passar just deras organisation och dÀrför Àr det viktigt med rÀtt information sÄ att valet blir rÀtt. DÀrför Àr det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas dÀrför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.Resultatet visar nÄgot olika kriterier uppkommit frÄn de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkÀtundersökning har det kunnat göras en jÀmförelse mellan de rÄdande Äsikterna pÄ företagen och det som litteraturen sÀger.

Problembeskrivning: Allt fler mÀnniskor Äker till olika resmÄl med mÄlet att lÀra sig nÄgot. Det finns ett problem i den nya trenden dÄ företagen mÄste vara medvetna om den kritiska hanteringen av balansen mellan nytta och nöje i utformningen av tjÀnsten. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom utbildningsturism frambringar vÀrdeskapande upplevelser. FrÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt medverkar kunderna i upplevelsen? Hur skapas tjÀnsternas vÀrde? Hur förhÄller sig företagen till nytta och nöje i sitt tjÀnstekoncept? Metod: Vi anvÀnder oss av metoderna kvalitativ intervjuer och textanalys i form av en innehÄllsanalys.

This report discusses the IT archetypes "governance strategy" and how it could be linked to the IT benefits at the company. The study is based on IT investments that have taken place in ten banks operating in Sweden today, where the reality was modeled on the basis of a questionnaire survey and an additional interview. The aim was to examine whether it is possible to find any correlation between the governance in the banks and obtained benefits for an IT investments.While the competition is intensifying in most companies there is a greater demand for efficiency in IT. The need for IT solutions is greater than ever and the number of IT investments is increasing significantly in most workplaces today, especially on banks. But even if the investments are increasing in numbers it does not necessarily mean that all types of investments are effective and beneficial to the company.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste Ärtiondena. Ett problem för bolag Àr att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den frÀmsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare Àn effekterna av denna. Det behövs dÀrför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. VÄr studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhÄlla av frivillig redovisning.

Den hÀr studien handlar om inspelning av röstsamtal vid rÀddningsinsatser. Syftet med studien har varit att undersöka och se vilken nytta inspelning av röstsamtal vid rÀddningsinsatser kan medföra. Utöver nyttan har vi försökt identifiera möjliga utmaningar och tillvÀgagÄngssÀtt för att bemöta utmaningarna har redovisats. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med fyra representanter frÄn rÀddningstjÀnsten i Göteborg, dÀr tre var insatsledare och en var insatschef. I det empiriska materialet framkom det att inspelning av röstsamtal har en nytta och att det uppkommer möjliga utmaningar.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns ett förvÀntningsgap mellan lÀrare och studenter pÄ ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet. Parametrar som tagits i beaktning Àr hur lÀrare och studenter uppfattar situationen. Det som undersökts Àr: 1. hur lÀrare upplever vikt och nytta av olika kunskaper jÀmfört med 2. hur studenter upplever vikt och nytta av samma kunskaper.Undersökningen bestÄr av en enkÀtstudie.

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ÀmnesomrÄdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir dÀrmed att belysa de olika kostnader som uppstÄr genom anvÀndandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som anvÀndningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger pÄ en abduktiv ansats dÀr det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur frÄn böcker och vetenskapliga artiklar.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar Àr nÄgot som mÄnga företag har problem med. MÄnga företag anser att de investeringar inom IT som genomförts Àr misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar Àr att deras IT-strategi och affÀrsstrategi inte stÀmmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier Àr i nivÄ med varandra och arbetar för att nÄ samma mÄl. Det krÀvs enligt forskarna att företaget arbetar för att fÄ en god strategic alignment, eller strategisk samstÀmmighet, mellan IT- och affÀrsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r viktigt ur mĂ„nga synpunkter. Det Ă€r ett Ă€mne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de Ă€ven ska behĂ„lla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever pĂ„ ett yrkesgymnasium med lĂ„g respektive hög nĂ€rvaro hade för upplevelse av skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa samt om det fanns nĂ„got samband mellan elevernas fysiska sjĂ€lvkĂ€nsla och deras nĂ€rvaro och om Ă€mnet var till nĂ„gon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med Ă„tta elever pĂ„ ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

Medborgarförslag Àr en möjlighet till delaktighet i det politiska livet för alla medborgare. Uppsatsen visar vad som kÀnnetecknar ett medborgarförslag som fÄr bifall till de förÀndringar som önskats genomförda. I uppsatsen har alla medborgarförslag som kommit LuleÄ kommun tillhanda under 2008 undersökts och analyserats. Resultatet visar att 17 procent av alla förslag fÄtt bifall/delvis bifall. För att klassificera medborgarförslagen har Wilsons teori om intressekonfigurationer anvÀnts och resultatet av undersökningen visar att det bara Àr förslag med en lÄg investeringskostnad som har bifallts.

Det militÀra sambandssystemet RA180 börjar bli förÄldrat samtidigt som mobiltelefoni utvecklas snabbt. Systemen skiljer sig frÄn varandra ur flera aspekter, men den allmÀnna fÀrdigheten i att anvÀnda mobiltelefoni ger fördelar för militÀrt samband. Tidigare forskning har visat att det finns en del brister hos mobiltelefoni, men hur dessa brister förhÄller sig till ett sambandssystem som redan anvÀnds av Försvarsmakten finns inte att studera.Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka om det finns nÄgon militÀr nytta av att anvÀnda mobiltelefoni för samband, istÀllet för RA180. För att göra det görs en systemanalys dÀr systemen jÀmförs och vÀrderas sinsemellan. I uppsatsen framkommer flera av de möjligheter som finns om mobiltelefoni anvÀnds som sambandssystem och en av de största Àr att systemet har en högre tillgÀnglighet tack vare den befintliga infrastrukturen.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar sĂ€kerhet, trygghet och gemenskap.FörmĂ„ner kopplade till medlemskapet kan bĂ„de vara materiella och av mer Ă€ndamĂ„lsenligkaraktĂ€r direkt kopplad till organisationens syfte och mĂ„l. Denna nytta kan vara svĂ„rt att mĂ€taoch dĂ€rför svĂ„r att redovisa pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt i en omvĂ€rld som fokuserar pĂ„ statistikoch mĂ„tt.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation dĂ€r förbundenföretrĂ€der medlemmarna i olika situationer sĂ„som vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanocksĂ„ ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsĂ€kring eller ersĂ€ttning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskĂ„ren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete Ă€r ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar Ă€ven förbunden nytta genompersonlig utveckling och vĂ€lbefinnande.

Sedan ett antal Är hÄller Försvarsmakten pÄ att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förÀndring och vidareutveckling, bÄde nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket Àr utvecklat och anvÀnds vid internationella insatser idag Àr Internationella Korvettstyrkan.OförstÄelse för nÀr, var och hur ett arkitekturramverk skall anvÀndas gÄr att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sÀtt, för att bringa förstÄelse för vad ett arkitekturramverk innebÀr, Àr att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa pÄ eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrÄn Internationella Korvettstyrkan.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för smÄ privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför smÄ privata aktiebolag. Vi undersökte vÄrt problemomrÄde genom en litteraturstudie och en enkÀtundersökning samt intervjuer med företrÀdare för smÄ privata aktiebolag inom LuleÄ kommun. De bÄda empiriska undersökningarna gav oss mÄnga intressanta resultat.